Towards a sustainable future for ecclesiastical heritage

Authors

Keywords:

secularisation, churches, heritage legislation, redundancy, sustainable development

Abstract

Sweden is, according to the World Values Survey, one of the world’s most secularised and modernised countries. In this changing society, the Church of Sweden, until 2000 a part of the State, is responsible for 3,400 well-kept historic church buildings and cemeteries. However, the Church loses more than 80,000 members every year and the active churchgoers as well as the economy is in decline, causing redundant and closed churches. This development is comparable with other countries in Europe, though the Swedish ecclesiastical heritage still enjoys strong legal protection and receives a large annual financial compensation from the State for its conservation.
The article shows that the legal and financial framework governing the ecclesiastical heritage is based on a partly outdated expert-oriented and material-based conservation approach with origins in an even older nineteenth-century antiquarian discourse. Instead of supporting the revitalisation of many redundant churches as societal resources, the system encourages well-maintained churches without living use: “zombie-churches”. It is relevant to ask how many of these historic churches can remain accessible to the public in the future? To keep the churches open, can extended or new secular uses, benefitting local communities, be developed and promoted?
To achieve desired progress towards a holistic, dynamic and inclusive ecclesiastical heritage, several measures are proposed. My recommendations include identification and synchronisation of heritage discourses in cultural heritage practices and policies, reviewing and updating of the antiquarian system, and strengthening of professional competences in adapted reuse of historic churches as catalysts for sustainable development.

References

Beckman, S. (2017). Svenska kyrkan – ett nationellt kulturminne. In M. Hillström, E. Löfgren, & O.

Bruce, S. (2002). God is Dead: Secularization in the West. Oxford: Blackwell.

Bäckström, A., Edgardh, N. & Pettersson, P. (2004). Religiös förändring i norra Europa: en studie av Sverige: ”från statskyrka till fri folkkyrka”: slutrapport. Uppsala: Diakonivetenskapliga institutet.

Cooper, T. (2004). How do we keep our parish churches? The Ecclesiological Society 2004.

Gustafsson, C. (2019). Conservation 3.0 – Cultural Heritage as a driver for regional growth. SCIentific RESearch and Information Technology Ricerca Scientifica e Tecnologie dell’Informazione, 9 (1), 21-32.

Hagevi, M. (2007). De postsekulära generationerna. In S. Holmberg & L. Weibull (eds.). Det nya Sverige: trettiosju kapitel om politik, medier och samhälle: SOM-undersökningen 2006. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Isaksson, R, Lindblad, H, Persson, L. & Svensk, M. (eds.) (2014). Tusen år till: glimtar från kulturarvet i Svenska kyrkan. 1. uppl. Stockholm: Verbum.

Lindblad, H. (2019). Living or (un)Dead? – The Wellbeing of Swedish Ecclesiastical Heritage. Lecture at the International Scientific Conference Religious and Pilgrimage Sites – Conservation Challenges. Florence, Italy, February 28-March 1, 2019. ICOMOS.

Lindblad, H. (2022). Living Religious Heritage and Continuous Use. In O. Niglio (ed.). Regenerating Cultural Religious Heritage: Intercultural Dialogue on Places of Religion and Rituals. Singapore: Springer.

Lindblad, H. (2023). Kyrkliga kulturarv i en ny tid: samlade studier och reflektioner. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet.

Lindblad, H. (2025). New policies and practices to revive redundant churches. Forthcoming chapter in N. Walter & I. Poulios (eds). Living Heritage – Principles, Policies, and Governance.

Lindblad, H., Eriksson, J., and Gustafsson, C. (2022). Caroli Church. A Resource for Urban Regeneration?. In Esempi di Architettura, International Journal of Architecture and Engineering. EdA, Vol. 9, n. 1, 73-91. DOI 10.53136/97912599480767.

Lindblad, H. & Löfgren E. (2016/2018). Religious buildings in transition. An international comparison. University of Gothenburg, Department of Conservation. Research report: https://www.frheurope.org/cms/wp-content/uploads/2020/09/international-report-religious-buildings-intransition.pdf

Lindblad, H. & Löfgren. E. (2017). Europas religiösa byggnader i förändring. In M. Hillström, E. Löfgren and O. Wetterberg (eds.). Alla dessa kyrkor: kulturvård, religion och politik. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

Prop. 1995/96:80. Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan.

Prop. 1998/99:38. Staten och trossamfunden – begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.

SFS 1988:950. Kulturmiljölag.

SFS 1998:1591. Lag om Svenska kyrkan.

Smith, L. (2006). Uses of Heritage. New York: Routledge.

Svenska kyrkan (2015). Gemensamt ansvar – en utredning om fastigheter, kyrkor och utjämningssystem. Svenska kyrkans utredningar, 1.

Svenska kyrkan (2018). Mötesplatser i tiden: Svenska kyrkans redovisning till regeringen angående de kyrkoantikvariska frågorna inför kontrollstationen 2019. Uppsala: Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan (2024a). Website, statistics: https://www.svenskakyrkan.se/statistik.

Svenska kyrkan (2024b). Website, membership, economy: https://www.svenskakyrkan.se/medlem/ kyrkoavgiften.

Svenska kyrkan (2024c). Svenska kyrkans redovisning för år 2023 angående de kyrkliga kulturvärdena och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen. Svenska kyrkans rapport till Kulturdepartementet. Uppsala: Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan (2024d). Kyrkoordning för Svenska kyrkan, Lydelse 1 januari 2024. https:// www.svenskakyrkan.se/kyrkoordningen.

Wetterberg, O. (2017). Churches Conservation Trust i England. In M. Hillström, E. Löfgren & O. Wetterberg (eds.). Alla dessa kyrkor: kulturvård, religion och politik. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

World Values Survey (2024). WVS Cultural Map: 2023 Version Released.https://www.worldvaluessurvey.org/WVSNewsShow.jsp?ID=467

Överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan i frågor som rör de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan. Regeringskansliet. Dnr Ku2000/470/Ka.

Downloads

Published

2025-04-10